Idag på jobbet skulle jag få dela ut post till ett helt område för första gången. Min handledare börja packa min cykel med post. När jag ser hur cykeln bara blir mer och mer fullproppad så frågade jag.

-Ska jag köra två omgångar och hämta andra häften när jag delat ut den första delen?

-"lol" Nää! Var svaret jag fick.


Det var cirka 120 kg i bara ren post och då ska det tilläggas att cykeln är allt ifrån lättcyklad utan posten. Jag tänkte, ja visst, detta ska väl inte vara några problem ändå! Jag började cykla mot mitt område och precis innan jag är framme är det en jävla dryg uppförsbacke. Med dålig sats började jag trampa uppför. Inte nog med att posten var tung, hade ett hårt benpass i benen från dagen innan också! När jag hade kommit upp var jag helt död. Men då upptäckte jag att dit jag skulle var ännu längre uppöver. Stolt som jag var kämpade jag vidare i krypfart uppför backen istället för att vila eller stanna och styra cykeln.

Så trött som jag var efter den backen har jag nog inte varit många gånger i mitt liv, jag hade "gått in i väggen", trodde att jag skulle gå åt! Med blodsmak i munnen började jag sippra i mig vatten med huvudet liggandes på sadeln. Jag kunde inte vila länge eftersom det kom en brevbärare från "vanliga posten" förbi och började dela ut post. Jag tänkte, här kan jag inte stå och häcka, jag skämmer ju ut Citymail. Så då var det bara börja löpa upp för trapporna. Tog runt en halvtimme att bli någorlunda återhämtad efter det. Ångrade mig innerligt att jag hade varit så stolt av mig, skulle ha stannat upp i backen. Ack så många minuter jag hade tjänat på det.

Men som alla vet börjar beachen 09 närma sig med stormsteg, så jag klagar inte av "lite" träning. Gäller att hitta fördelar med allt.


Henrik Hagström